Fästingbett

Idag hittade jag en fästing som fäst sig på vaden. Vilken panik! Jag tror inte de flesta förstår den känslan, det handlar inte om att de ser äckliga ut och nästan inte om alla sjukdomar de bär på utan rädslan att bli sjuk igen och inte få någon hjälp. På samma sätt som när jag fick fästingfeber för snart tio år sedan och det tog ett och ett halvt år innan jag hittade en läkare som såg symtomen för vad de var och tog prover så att jag kunde få rätt behandling. Sedan tog det nästan ett år innan jag var tillbaka på banan igen. Jag vill aldrig, aldrig vara med om det igen!

Lämna ett svar

Translate »