Nu har jag äntligen kommit igång ordentligt att träna! Det känns jättebra att orka mer och mer! Jonas och jag peppar varandra så att vi kommer ut.

Jag har skrivit om det förut, detta att när man är frisk så finns orken även om konditionen inte är den bästa. Konditionen är verkligen dålig! Då är det bra att kunna göra tillbakablickar, som den gången förrförra våren när jag inte orkade springa utan att det kändes som om bröstet skulle sprängas. Jag var verkligen sjuk då. Jag kan inte skryta med mer än ett par hundra meter nu, men att ha den känslan att orka så långt och inte känna att jag håller på att dö är helt oslagbar!

Idag har jag tagit 2,6 km-slingan i promenadtakt två gånger på dagen och en gång i något slags intervalltakt på kvällen. Målet är att orka springa hela slingan.

Edit kl 22:45:
Jonas drog ut mig på en runda till! Nu kommer jag att somna lätt. Intressant att se om jag vaknar lika lätt när jag ska till jobbet i morgon 🙂