Idag har jag arbetstränat. När klockan ringde ville jag bara vända mig om och somna om. Bilen var isig, sådär så att det nästan är omöjligt att få loss isen, och skrapan var slö. Jag snodde en isskrapa från Jonas bil men den var lika slö så antingen tog jag fel isskrapa eller så var det bara en sådär omöjligt hård is. Skrapade undan hjälpligt men kom inte mer än innan jag fick lov att stanna och skrapa igen. Då undrade jag hur den här dagen skulle bli egentligen, som tur var så var inte isen särskilt värmetålig utan den hade redan börjat mjukas upp och var genast lättare att få bort.

Det är roligt att vara tillbaka på jobbet! Jag har ju världens bästa jobb och världens bästa arbetskamrater! Det är bara så svårt att komma ihåg allt jag kunnat och minnet slår så slumpmässigt. Vissa komplicerade saker kan jag hur lätt som helst, sedan får jag gå och fråga om saker som jag vet att jag ska kunna – ibland sådant jag kunde förra veckan.

När jag kom hem hade Jonas fixat lunchen. Trevligt att kunna sätta sig vid dukat bord! Sedan var det bara att lägga sig och vila.

När jag vaknade fick jag med mig barnen på promenad. Med lätt morot och piska följer de gärna med: Om ni inte följer med och köper fredagsgodis så får ni inte sitta mer vid datorn idag!

Om jag nu ska försöka lägga upp en bild om dagen får det bli en bild på undulaterna, det var länge sedan:

Izor och Elvisa, ingen av dem gillar att bli fotograferad. Izor och Elvisa, ingen av dem gillar att bli fotograferad.